Onsdagskväll

Mina leksaker har skickats till barnhem. Mina gamla glasögon till någon som ser dåligt. Det känns bra. Det mår man bra av. Men jag behöll lejonet, World Wildlife Fund 1985, San Francisco. Påminner mig om Christian the Lion.

(Men lejonet, som jag alltid trott var en katt, har inget namn. Han får följa med till San Francisco vilket fall. Med eller utan blommor i håret.)

I dag har jag pratat Fairtrade och blåst omkull vid Turning Torso. Igår såg jag Turning Torso, från ett rum på Blocket i Lund. Men jag älskar att prata Fairtrade, älskar att möta engagerade. It's my calling - det, och sedan orden. Eller orden först.

Lyssnade på T-Rex i dag, Cosmic Dancer, och andra låtar som jag en gång i tiden fallit pladask för. Free Fallin', Tiny Dancer, och icing on the cake: soundtracket till världens mest underskattade film, Velvet Goldmine.

Och Almost Famous, sedan.


Penny Lane: Morocco. A seat by the window, please.