måndag 13 april 2009

There is time for work. And time for love.

Hemma från påsk i Skillinge. I morgon blir det jobb. Jag älskar verkligen att arbeta, men välförtjänta pauser i april (först Milano, sedan Skillinge) har fått mig att trappa ned och trappa av, for better and for worse. Hur trycker man på play igen? Det får gå, men jag är den enda som ger mig själv morot och piska.

Tills dess har dagen varit en måndag som känns som en söndag. Latte till frukost tack vare C:s tidiga 26-årspresent, en kaffepress, och till detta: VanityFair, jag läste majnumret (om Gisele, Theodore Roosevelt och nationalparkerna, Arthur Ochs Sulzberger Jr., och hans New York Times på väg ned ihop med alla andra dagstidningar - "The Internet has taken away far more advertising than it has given.") och C. läste aprilnumret (om pirater i Somalia, och svindlare - Bernie Madoff). Sweet times. Men jag gillar inte ens kaffe, än. Snart så, men bara på söndagar.

På omslaget till VanityFair, no.585, så också dagens favoritcitat: "There is time for work. And time for love. That leaves no other time" - Coco Chanel.


Innan sovdags, Happy Planet Index (mäter välmående och ecological footprint, dvs. hur ens handlingar påverkar vårt jordklot). Det där om mitt välmående är väl knappast intressant för någon mer än mig själv, men jag tycker att ecological footprint är ganska intressant. Därför, copy and paste:

"Your ecological footprint is 2.15 global hectares, or 1.19 planets. You are using between one and one and a half times your share of the planet's resources. If you are living in a developed country like the UK, this is no mean feat - the UK average is 5.4 g ha. Your footprint is below average for industrialised countries, typical instead of people in many middle income countries such as Costa Rica. The world average is 2.2 g ha. Given the infrastructure and society you live in, knocking a few more deci-hectares of your footprint is, we know, very tricky.

It's a hard truth to swallow, but flying has a terrible impact on the environment, and just one return flight from London to Athens adds 0.77 g ha to your footprint – almost half your fair share for the entire year. Flying to Sydney and back you're already polluted as much as most British people do over an entire year."

Kan säga att min vegetariska kosthållning och mina studentlika konsumtionsmönster brukar rädda mig när det kommer till "ecological footprint". Min weekendresa till Milano hade väl snarare motsatt effekt.

Jag försöker bli bättre. Jag gillar ju inte ens att flyga.

Hur stort är ditt fotsteg?

3 kommentarer:

Calle sa...

vild gissning: precis lika stort : )

Fanny sa...

well that was depressing...

kanske blir det bättre när jag kommer hem och inte kör bil varje dag, och dessutom inte behöver klumpa ihop mig med 25 flygtimmar per år. dock var det lite fusk eftersom jag tror att jag landar runt 40...
och om min personliga häsla ska vi inte prata om heller.

får jag göra det igen nästa år när jag är hemma igen och gör ngt menignsfullt med mitt liv? :)

Maja sa...

jag har ett gigantiskt footprint. och ett mkt lågt happy index. men så flyger jag extremt mycket och dessutom jobbar jag inte ideellt i CHARITY. Vilken dålig människa jag är för världen ;)