Flaskpost

Herregud, var tar livet och tiden vägen? Klockan är redan halv sex och det börjar bli dags för mig att laga mat. Jag har en känsla av att jag kommer äta ganska fattigt utan C. Det är trots allt han som står för matupplevelserna. Jag står mer för den delen som handlar om att fylla en tom mage, helst med pannkakor.

Eftersom C. inte är hemma är det klart att världen ville trilskas extra mycket med mig i dag. Världen blandade högt och lågt, jag har både hoppat högt av lycka i dag och känt den där välkända oron i magen. Det är för mycket som skakar, även utan Richterskala.

Samtidigt har alla trädens blommor slagit ut under natten.

Ömsom play, ömsom paus.

***

How Time, not like a clock's hands that circle the hours forever, runs in one direction only. Like a river, or an arrow. The trajectory of a bullet.
- Joyce Carol Oates