Familjens projektledare på Malmöbussen

Satt på bussen till Malmö igår. En kvinna sprang på bussen vid Sony Ericsson och satte sig sedan snett bakom mig. Först ringde telefonen. Det var hennes dotter som sa att hon skulle följa med en kompis hem. De la på. Kvinnan ringde sin man för att berätta att dottern skulle följa med kompisen hem. Tjugo minuter senare ringde telefonen igen. Nu var det sonen som även han hade ett ärende (vad framgår inte, även tjuvlyssning har sina gränser). Kvinnan la på. Kvinnan ringde sin man för att upplysa om, ja vad det nu var för ärende som sonen hade.

Boken "Familjens projektledare säger upp sig", som jag såg på någons soffbord, har kanske en del poänger...


Denna dag har tillbringats med förmiddagsmöte och snart också kvällseminarium. Däremellan lite administration, som man säger. För jag är ingen annans projektledare än min egen. Tur det!